28 februari 2009

Nattlig dikt

Du kom in i mitt hjärta, som ingen annan.
Du kommer att stanna kvar där, som ingen annan.
Du berör mig på ett sätt, som ingen annan kan beröra mig.
Du får mig att le, som ingen annan kan få mig att le.
Du gör mig lycklig, som ingen annan kan.
Jag älskar dig, min kära AUDI!!!

26 februari 2009

Snutar och potatis

Jag måste faktiskt erkänna en sak. Polisen i Åre är bra nog mycket trevligare än polisen i Östersund. Blev stoppad igår av en kvinnlig polis för nykterhetskontroll och skattemärke kontroll eller vad det nu heter. Hon var jätte trevlig, hon log t.o.m.! Dessutom så skämtade hon lite med mig, så jag blev ju lite ställd. Tio rosor till Åre kommuns närpolis! =)


Jag har alltid ogillat försäkringskassan, men när jag läste det här blev det fanimej nog alltså. Ok, det var en engångsföreteelse, men ändock. Det är fruktansvärt dålig stil, oavsett enligt mitt tycke. Försäkringskassan och A-kassan är mina två värsta fiender. Dom har ingen kontakt med varandra, även fast det är två likartade myndigheter, och då dom vill ha information angående utbetalningar o.s.v. så kan dom inte kontakta varandra, utan jag kommer i kläm och ska skicka post hit och dit. Skiter i vad ni säger, frimärke och brev är dyrt! Jag är jäkligt glad att allt är över nu. Nu har jag jobb, jag behöver inte prata med A-kassan något mer och jag behöver inte få sjuklön från försäkringskassan när jag är sjuk. Tjohoo!!!

Näe, imorgon (läs idag) är det dags för mig att åka till Krokom.. funderar seriöst på att åka tåg, men det beror ju på när man vaknar också.. =P Men, som dom sa på 90-talet: Goodnight sweetheart, well it´s time to go...

25 februari 2009

Shibbie!

Det går så seeegt! Fan alltså, kan jag inte bara få gå hem nu? Har aldrig varit med om att det varit såhär segt på jobbet nån gång. Inte ens när jag jobbade som svetsare.

Saknar det yrket ibland. Alltså, jag vantrivdes ju faktiskt på min arbetsplats med alla störda chefer och störda principer som dom hade. Men själva yrket och mina arbetskollegor tyckte jag ju om. Det var roligt att svetsa hela dagarna/kvällarna/nätterna. Och sen så var det ju bara karlar som jobbade där, så man hade ju vissa att vila ögonen på. =)

Det som var roligast med det yrket det var styrkeutmaningarna man fick lite tittan som tättan. Fast man klarade av det själv många gånger, men det hände också att man fick gå till närmaste karl för att dom skulle hjälpa en. Inte alla gånger det gick att använda sig av traverserna. =S

En kompis, Hanna, hon älskade lukten av svets. Så sist jag pratade med henne så sa hon att hon skulle söka till Lernia och bli svetsare. Hon är speciell min lilla Hanna, men jag älskar henne för det. =) Lite jobbigt bara när hon sniffade sönder arbetskläderna... =P

Oh, so true

I walk down the street.
There is a hole.
I don't see it.
I fall in.
It isn't my fault.
It takes a very long time to get out.

I walk down the same street.

There is still a deep hole.
I pretend not to see it.
I fall in.
I pretend it's still not my fault.
It takes a long time to get out.

I walk down the same street.

There is still the same deep hole.
I see it.
I fall in anyway.
It's a habit.
I get out quicker this time.

I walk down the same street.

There is a deep hole.
I see it.
I walk around it.
I don't fall in.
I walk down a different street.

Onsdag - Ännu en dag

Fan, dom lottar ut en massa saker på jobbet. Och jag får inte vara med. En arbetskompis frågade varför jag tror att jag inte är med i utlottningen. Svaret blev:"Jag har ju inte vunnit!"
Haha, jag är störd ibland... Men men. Nu är det snart lördag, och på lördag händer det. Illrarna ska tillbaka till Stockholm. Vilket kommer att bli skönt, men samtidigt sorgligt. Kommer att sakna dom väldigt mycket faktiskt... ska lägga upp lite fler bilder på dom senare, men då min digital kamera inte har så mycket batteri kvar i sig så kan jag inte göra det än. Mest troligt kommer jag att göra det på fredag. Men än så länge ska jag fokusera på annat! =)

Jag ska få sportlovsbesök! Mammas gamla klasskompis dotter (ojojoj vad det kändes långt) ska bo hos mig några dagar nästa vecka, så hon ska komma på söndag. =) Det kommer att bli skoj! =) Hoppas bara inte att jag skrämmer bort henne. =P

Men guuuud vilken seg dag det har varit idag. Förstår ingenting alls! Telefonen har varit totalt död, samma sak på telefonen. Det är lite sjukt. Men men, det kan ju vara skönt med lugna dagar också. Men det är varning för sömn faktiskt vid mitt skrivbord just nu kan jag ju meddela. Seeeegt.... =(

Vad händer om du korsar en igelkott med en giraff?

24 februari 2009

Under en dag

Hinner jag göra väldigt mycket. Eller kanske inte. Såhär ser en typisk dag ut för mig: Vaknar, kliver upp, dricker en kopp kaffe, äter frukost (havregrynsgröt eller fil eller mackor), trallar vidare ner till min bil, sätter igång stereon, kör iväg, pumpar musik på högsta volym, kommer fram till jobbet och är halvtdöd, sätter mig vid ett ledigt bord, tar fram min pärm med information, anteckningspapper, öppnar upp alla system, stämplar in på datorn, loggar in på telefonen, sätter på mig headsetet och sedan sitter jag så ett bra tag framöver. Låter skitkonstigt och jätte tråkigt, men det är faktiskt väldigt spännande. Man får utmaningar varje dag, och man får träna upp ekonomi/matematik också!


Har nu precis kommit hem och fått gått å lägga mig... Känns skönt måste jag tillägga. Att lägga sig i sängen alltså... =) Men nu ska jag titta på en dokumentär om en seriemördare för maffian. Verkar vara väldigt bra... Natti natti folket!

23 februari 2009

Måndag, I rest my case...

Vilken jävla sugig måndag. Skulle starta bilen. Funkade inte. Tänkte shit, va fan gör jag nu? Jävlades med bilen ett tag, insåg att jag började kl. 12:00. Ringde och sa att jag fått problem med bilen, men att ja skulle komma snart. Visade sig att kabel som ligger mot batteriet hade "hoppat av"... HUR OFTA HÄNDER DET DÅ? Var bara att skruva fast den och sen köra iväg. Kommer på jobbet, och folk tror att jag har försovit mig. Klandrar dom inte, med tanke på hur jag lät och såg ut. (hes, rufsig i håret och trött). Hesheten försvann efter intensiv tedrickande. Så nu låter jag som folk i alla fall, dock har jag en torrhosta som inte är alltför rolig. Tror dock att chefen tror att jag försov mig. Men det är hans problem, inte mitt. Jag vaknade i tid, men tyvärr gjorde inte min bil det. Kommer på jobbet, jobbar, känns som att alla är otrevliga. Ingen tror på att bilen jävlades. Deras problem, inte mitt. =P


Tisdagar är väl värre? Eller? Vaknade idag och insåg att jag endast sovit 5 timmar. Kommer att vara skittrött i eftermiddag har jag en känsla av. Men men. Bilen startade, jag fick dricka 3 (!) koppar kaffe innan jag var tvungen att åka och dessutom fick jag en rejäl frukost. =) Så det är väl en ganska bra start på dagen. Jag hoppas bara att jag får sälja nånting idag, det skulle vara väldigt trevligt att få sälja nånting i alla fall. Men med tanke på vilken tid det är månaden, så tror jag knappast det... Men what the hell, stay positive! Get HIV!

22 februari 2009

Drömmen


Detta är min drömtatuering. Den dagen jag får råd/orkar kommer att bli den bästa i mitt liv. Ska jag tatuera in den så blir det på skuldran. Den är vacker denna tatuering. Det måste jag faktiskt säga. =)

Mina älsklingar

Vissa dagar är jobbiga. Andra är bara totalt jävla värdelösa dagar. Idag är en sån dag. Bilen var översnöad, knappt sovit inatt och är bara allmänt hungrig också. Dessutom. Ja, jag har mat, men jag har inte ork att göra iordning någon mat just nu. Får bli en macka och en kopp kaffe, så är jag nöjd sen. Min bil, gud vad den är fin. Min bil är det bästa som har hänt mig. Utan den så skulle jag vara en folkskygg människa. På den här bilden står min bil visserligen i Hissmofors, men den såg ut ungefär såhär imorse. Sen kom plogbilen. Får hjärtattack varje gång den kommer och ska skotta undan snön. Den är farligt nära min älskade bil! Jag tycker synd om min bil. Den ska inte utsättas för något dyligt. Men än så länge har ju inget hänt (peppar peppar) men man vet ju aldrig med karlar, eller hur? =)
Mitt piano. Hittade en likadan bild på internet (orkade knäppa en bild själv på mitt piano) men dom är exakt likadan. Här sitter jag och spelar, ibland. Nu har det inte blivit lika mycket som det var förut, men det kan bero på att man inte längre har tid att spela. Förut hade man lektioner en gång i veckan och skulle lära sig en ny låt varje lektion. Det var alltid spännande. Men något som jag kommer ihåg väldigt väl, det var när jag skulle lära mig "für Elise". Det var tufft, men jag satt vid det där pianot i nästan 2 veckor i sträck, efter det kan jag spela den innan och utantill. Inga noter, ingenting. Jag bara sätter igång och börjar spela helt enkelt. Det är ganska coolt. Att en gammal svetsare som mig själv kan spela piano alltså. Fast iof, jag lärde mig att spela piano i högstadiet, men ändå. Det är coolt. Önskar man bara kunde sjunga också. Men det är ju som det är. Det låter förjävligt rent ut sagt. Men sjunger det gör jag bara i bilen när jag är själv, eller om jag får för mig att driva med mig själv. Det händer ju inte så ofta, iof, men det händer ju.

Är det inte ett vackert piano, så säg? Fast på mitt är det lite värmeljus på och diverse prydnadsgrejor. Man ska egentligen inte ha något på pianot, men jag kan inte låta bli. Vart annars ska jag placera alla mina ljus då egentligen? Jag har ju typ 42 st. olika värmeljushållare och diverse prydnadssaker...

Nog om detta. Nu ska jag sätta mig vid mitt piano och försöka komma ihåg Ballade pour Adeleine. Den är svår. Riktigt svår.
Bästa låten just nu: Etude no3. in E-major, Chopin.